En dåres försvarstal

Snack om muddringsprojeket. Invallning, muddring och annat
Användarvisningsbild
Frazze
Global moderator
Global moderator
Inlägg: 655
Blev medlem: mån 04 jan 2010, 17:36

En dåres försvarstal

Inläggav Frazze » mån 25 feb 2013, 18:19

var det en talare som jämförde mötet med. Visst var det ju en hel del försvarstal men jag tyckte nog att mellan raderna erkände de flesta att det
begåtts en hel del misstag. Jag var lite skeptisk till mötesupplägget med en moderator som styrde men jag blev positivt överaskad av det sätt som
det här mötet leddes. Jag tycker att Reine Sundqvist skötte det alldelses utmärkt, jag märkte i alla fall inte att Reine försökte mörka någonting.
Utan en moderator som styrde upp det hela hade det nog kunnat utvecklas till en polsk riksdag. Jag tror att alla fick sin röst hörd trots modereringen

Här kommer ett litet axplock av det som sades med några kommentarer och synpunkter av mig från mötet. Det blev ett långt inlägg med många
bokstäver så ni får överse med stavfel och andra grammatiska fel. Vill ni lyssna på hela mötet finns en inspelning Här

Kommunen/projektet erkänner nu öppet att vallkonstruktionen inte fungerat som tänkt och att det läckt ut en hel del muddermassor i havet.

I höstas kunde vi läsa i bl.a NSD följande om de halvtomma dammarna

"Har ni beräknat fel?
- Nej, den stora biten är att projektet har förändrats på grund av att farledsbredden har ändrats från 46 till 58 meter, säger Lennart Vikström.


Kenneth Sandberg sa
Vi visste att vi skulle ha en övervolym i dammarna, men det kan vi ha nytta av i framtiden, säger han. I princip är dammarna fyllda till hälften.
Och man måste ha en övervolym för att hålla säkerhetsmarginalen. Dessutom är det en investering för framtiden.


Nu medger man från kommunens sida att beräkningen av mängden muddermassor och dimensioneringen av invallningsområden inte varit korrekt.
Vallkonstruktion fungerade inte som tänkt vilket medförde att att muddermassor läckt ut genom vallarna.

En fråga ställdes angående den tätduk som från början var planerad i vallarna. Karl-Axel Bergström förklarar varför man frångick den ursprungliga
tanken med täta vallar

- Det som blev utfört är det man kallar för ett omvänt filter, alltså mindre material inåt och grövre utåt. Det här är ju i samråd med konsulterna som
den här duken är plockat bort. Det är nämligen så att det var otroligt svårt att utföra det rent tekniskt och istället valde man då på rekommendation
av konsulterna att bygga ett omvänt filter och dom här dammarna, det är som Lennart säger, dom är inte byggda för att vara täta. Skulle vi ha täta
dammar så hade det kostat tre gånger så mycket ungefär.


Den vallkonstruktion som valdes, ett omvänt filter, är konstruerat så att de masssor som invallas succesivt tätar vallen. För att detta ska fungera krävs
en viss torrhalt på de massor som vallas in. Hade man haft den verkliga torrhalten klar för sig när vallarna konstruerades hade man insett att ett "omvänt filter" inte
skulle fungera som tänkt. Den låga torrhalten på muddermassorna gjorde att vallarna inte tätade. Konsekvensen av detta blev läckande vallar och
en grumling av vattnet utanför. Det är också möjligt att även om torrhalten varit den beräknade hade utspädningen vid sugmuddring gjort att vallarna
inte skulle ha fungerat. Karl-Axel så också

Det här är ju konsulter som jobbar inom gruvindustrin, alltså både geologerna, konsultdelarna och teknikkonsulterna. Det är inte något nytt för dom på något sätt


Det är ju en viss skillnad mellan gruvor och hamn/vattenverksamhet, det är nog en hel del mer vatten i havet än i gruvor. Sen förekommer det en och annan båt som ska trafikera havet

Eftersom tillväxtverket har synpunkter på hur upphandlingen av konsulttjänster gått till kom frågan upp. Karl-Axel Bergström redogjorde för hur
det gått till

I inledningsskedet hade vi då ramavtal med ett antal konsulter och vi kunde välja fritt vilka konsulter vi ville ha enligt ramavtalet. Vi valde SWECO i det här fallet
eftersom de hade den bakgrunden och kunskapen om det här projektet sen tidigare. Det var ju redan på 90-talet det gjordes en hel del geoteknik i det här området.
Det var SWECO som gjorde det

Vad det gäller ramavtalet. Det gick då ut under den här tiden. Det är väl bara att vara öppen att säga det och då väljer man ju inte att gå ut och upphandla nya
konsulter under pågående strid så att säga utan vi valde att förlänga kontraktet med konsulterna i den här delen. Det är alltid svårt att sätta in nya människor
i projekt som redan pågår.


Det är bara att konstatera att Kalix Kommun är ute på lite grumligt vatten i den frågan. Jag är inte helt säker på att man kan utnyttja ramavtal på det här sättet i
ett EU finasierat projekt, ett ramavtal som dessutom går ut under projekttiden. Sen kan man ju ha förståelse för att kommunen valde den här vägen även om jag antar
att Kalix Kommun äger alla tidigare utredningar och en annan konsult hade haft tillgång till materialet.

Sen tycker jag att man ska vara lite försiktig med att lägga all skuld på SWECO för de felaktiga beräkningarna av muddermassor och vallkonstruktion. Vi vet inte
vilka direktiv de fått av beställaren. Det kanske är så att beställaren tyckt att det blivit för dyrt med den först föreslagna täta vallen och gett SWECO uppdrag att
hitta en annan billigare lösning. Det kanske är så att beställaren tyckt att de botten/sedimentprover som var tagna var tillräckliga.

Sen presenterades som brukligt en ny kalkyl där kostnaderna stigit med ytterligare 12 miljoner sen den förra kalkylen som klubbades igenom i kommunfullmäktige
2012-04-16. Nu har ju iofs 2 miljoner för jobbet vid Vålmen inkluderats i projektet. Den kalkyl som klubbades vid kf 2012-04-16 såg ut så här.
Det är kolumnen till höger som klubbades igenom, slutsumma 117 893 600. Alltså en kostnadsökning med ca 38 miljoner sen projektstart. Då hade man
också garderat sig med drygt 10 miljoner (ca 8,5 %) i oförutsedda kostnader vilket är rimlig summa i ett projekt. Ansvariga tjänstemän
och politiker kände sig då trygga med kalkylen.

Bild

Det som förvånade mig då ,som inte är insatt i hur beslut tas i kommunfullmäktige, var det Kenneth Sandberg sa inför kommunfullmäktige 2012-04-16

"Visst är det beklagligt att vi kanske haft ett bristfälligt underlag i många avseenden men samtidigt tror jag det är tur i det här fallet.
Hade vi sagt och ställt frågan här inför fullmäktige då det här projektet startade att vi skulle investera 120 miljoner i Karlsborg så
hade det varit väldigt många som skruvat på sig och ifrågasatt om det var riktigt klokt
"


Vi informationsmötet 2013-02-20 presenterades den här kalkylen
Bild

Som alla ser har kostnaden stigit ytteligare från 118 till 130 miljoner på ett år. Invallningen har ökat med 7 miljoner, om/tillbyggnaden av fabrikskaj
med 10 miljoner och muddringen med 5 miljoner.

Projektet finansieras enligt följande
Bild

De ansvariga upprepar sitt mantra

Kenneth Sandberg säger på mötet
"Hade vi haft den här kalkylen färdig med den här summan vi har idag med 130 miljoner då kan jag att då hade vi aldrig startat
det här projektet. Vi hade inte fått igenom det i fullmäktige. Så enkelt är det"


Lennart Wikström forsatte:
Jag tror det är viktigt för gemene man man att förstå hur sådana här projekt kommer till. Normalt inom industrin gör man förprojekt
och ett förprojekt gör man på det sättet att man synar alla ingående kostnadsslag. Man tar in offerter, i en del fall budgetofferter,
i en del fall skarpare offerter därför att man vill få en bra kostnadsbild. I det här fallet så tror jag att man måste säga offentligt att om det gjorts
så tror jag aldrig att det här projektet hade kunnat startas ens. Och då ska vi sitta här och döma ut ett projekt som blev till för att förprojekt
inte gjordes full ut


Det kan inte vara lätt att nästa gång ställa sig i kommunfullmäktige och begära pengar till ett projekt med såna uttalanden. Jag antar att de som ska besluta
om satsningar förlitar sig på att det finns en substans i de kalkyler som presenteras annars är det skrämmande

Det herrarna glömmer bort är att med ett bra förprojekt hade kostnaden troligtvis inte blivit 130 miljoner. Om man hade gjort tillförlitliga
provtagningar av bottensedimentet och fastställt torrhalten på muddermassorna hade man troligtvis kommit fram till samma sak som den verkliga
muddringen visade. Muddermassorna skulle ha blivit ca 330.000 m3 fast kubik med utförd muddring. Med muddring in till Sågjkajen hade det blivit
ca 40% mer d.v.s. ca 460.000 m3. Allt detta skulle ha fått plats i två de bassänger som NCC fick i uppdrag att bygga för ca 18 miljoner.

Gamla och bristfälliga sedimentprover gjorde att konsulterna överskattade mängden muddermassa och orsakade om/tillbyggnader av invallningarna
för ca 27 miljoner. Med ett förprojekt hade nya sedimentprover tagits och beräkningen av muddermassor hade varit i närheten av de verkliga

Av den totala kostnaden för invallningen på 45 miljoner var bara ca 18 miljoner konkurrensutsatt vid anbudsförfrågan. Resten gick antagligen på
löpande ÄTA-fakturor från NCC.

Det finns också en del andra saker där SWECO gjort misstag som resulterat i felaktiga bygghandlingar, bl.a. vallen över Sågverksviken och intagsledningen
för pumpstation i Geviken. Dessa har säkert kosta miljoner. För de och andra misstag av SWECO har Kalix Kommun fått en viss kompensation av SWECO.
Det är säkert småpengar i sammanhanget.

Frågan om sluttäckning av invallningarna kom upp. Lennart Vikström sa bl.a

När det gäller Sågverksviken här som alla ser så är det ju inte riktigt fullt med massor där. Vi hade ju förväntat oss ett annat utseende. Vi arbetar med
det här och vi kan väl säga att det är många förslag som vi kommer att jobba med i styrgruppen.


Sluttäckning ska enligt miljödom ske inom 5-6 år enligt Lennart

Lennart Vikström sa vidare på mötet

Vi byggde vallarna för 58 meter och de här 612.000 m3 gånger 1,3. och då sa entrepenören som vi hade köpt det här av att vi skulle behöva vallar som nästan
skulle rymma 1.000.000 m3. Och det vi gjorde var ju att vi byggde de här vallarna.

Och man kan väl säga att det var den här enskildda faktorn som gjorde att vi tog omtag i projektet. Det var ju att vi såg att det här var väldigt dyrt och kostsamt
och vi måste ta en diskussion i styrgruppen. Vad gör vi när kostnaderna skenar?


Svaret på den frågan vet ju alla. Omtaget i projektet innebar att det inte muddrades till sågkajen, Sågkajen lades i malpåse och Fabrikskajen köptes av Billerud.
Eftersom det var den enskilda faktorn som avgjorde Sågkajens öde är det lätt att dra slutsatsen att om den verkliga torrsubstansen i muddermassorna varit känd
när vallarna dimensionerades så hade man inte byggt invallningar som skulle rymma det dubbla. Det hade med största sannolikhet varit muddrat fram till Sågkajen idag.
Det som förvånar mig är att omtaget skedde så sent så att det i princip bara fanns en utväg. Det måste ha stått klart lång tidigare att budgeten inte skulle hålla. Man
kan ju också fundera på när Styrgruppen fick klart för sig kostnadsstegringen.

Det var en del diskussioner om att Boskalis erbjudit sig att för 10 miljoner muddra fram till Sågkajen. Kommunen/Projektet förnekade att något sådant erbjudande kommit.
Egentligen är det väl ganska ointressant om det kommit en sånt erbjudande eller inte. Kalix Kommun/Projektet kände ju till kostnaden för detta eftersom man i den nya
budgeten som presenterades för Kf 2012-04-16 minskat muddringskostnaden med ca 7 miljoner när man strukit muddring till Sågkajen.
Summan 7 - 10 miljoner för muddring till sågkajen har ju också varit uppe till diskussion i Kf.

Jag tror inte att det i första hand var frågan om pengar. I och med att kommunen köpte Fabrikskajen och lovade att det var en kaj för hela Östra Norbotten var
det politiskt omöjligt att satsa en krona på Sågkajen. Det hade ju definitivt inte sett bra ut om man köper och investerar ca 35 miljoner i Fabrikskajen och samtidigt
bedriver sin stora delar av sin verksamhet på Sågkajen.

Kostnaden för den nya kajen ser ut att bli 32 miljoner. För ett år sen uppskattades den till 22 miljoner. En kostnadsökning på ca 30% på ett år. En
orsak är säkert det vi alla sett att djupet till fast botten var felaktigt. Pålarna som var förbeställda var för korta och nya längre pålar fick beställas.
Det medförde säkert en hel del extra kostnader. Det kan man väl också lägga till kontot "Dålig förprojektering.

Det finns de som tycker att man satsade på fel kaj. Jag är ganska säker på att en satsning på en kaj, oavsett om det varit Sågkajen eller Fabrikskajen,
hade varit en felaktig satsning. Vi hörde ju både Lars-Erik Johansson från Billerud och Bernt Sturk från Hamnbolaget förklara att omlastningarna som
krävs för att köra godset från den ena kajen till den andra gör det olönsamt. Jag har svårt att se var det ska gå att skapa tillräckligt med lagringsytor
vid Fabrikskajen för att Hamnbolaget ska kunna bedriva en lönsam verksamhet. Detta är bara att önska Bernt Sturk "Lycka till" i sitt jobb med att ragga kunder.

Lennart Vikström sa också på mötet
Under muddringens gång såg vi ju snabbt att koncentrationen på slammet inte var det som utlovats och det var mycket vatten i det.


Jag har inte sett några siffror på vilken torrhalt Boskalis utlovat men man kan ju anta att de baserades på de uppgifter de fick angående torrhalten på
massorna och den nödvändiga utspädningen vid sugmuddring.

Kalix Kommun är inte nöjd med Boskalis muddring. De tvivlar på att den av Boskalis angivna mängden muddermasssor stämmer med verkligheten.
Kommunen har under vintern borrat och mätt djup i invallningarna för att själv försöka beräkna hur mycket som pumpats in i invallningarna.
Jag tror att det är omöjligt därför att man inte vet hur mycket av massorna som läckt ut. Sen finns det andra saker i Boskalis åtagande som
kommunen inte är nöjd med.

På en fråga om det förs någon diskussion med Boskalis angående detta svarade Lennart Vikström bl.a
-Ja, det kan jag avslöja här idag att det gör det. Det här är en dialog som inletts på ett allvarligt sätt och var det slutar vet vi inte.


På frågan om kommunen är nöjd med Boskalis jobb svarade Lennart NEJ med stora bokstäver.

Det var också som väntat en lång diskussion om läckaget i vallarna och dess konsekvenser för miljön och fisket. Stugägare och fiskare berättade om
grumligt vatten från Geviken och ut lång ut till havs. Kommunen hänvisar till de prover som är tagna och att det är Länsstyrelesen som kontrollerar
eventuella miljöskador. Eftersom läckaget, enligt press, är anmält till åklagare lär det nog visa sig hur myndigheterna ser på saken. Visar det sig att
grumlingen orsakat skador på fiske och miljö blir det Kalix Kommun som blir ersättningsskyldiga.

Stugägare och fiskare beskrev vattnet utanför Geviken som en grisstia och en stor miljöskandal och påstod att dukarna som skulle täta vallarna bantas
bort i projektet.

Kenneth Sandberg svarar
Jag kan svara på det här när du lyfter den här bilden att vi skulle ha bantat eller liknande saker. Det har överhuvudtaget inte förts en diskussion
i styrgruppen huruvida dammarna skulle konstrueras på ett eller annat sätt.Vi har förutsatt att vi köpt den bästa produkten och att det är en produkt
som ska fungera för det vi har beställt. Så är det ju. Sen kan man bara beklaga och ingen ska påstå att inte jag är intresserad av att det skulle vara
en funktion på de här vallarna.

Vi har ju i fått höra i styrgruppen från de här konsulterna hur de här dammarna ska fungera. Att massorna skulle täta den initialt och att man fyller eftersom.
Det är ju den bild vi levat efter.

Vi kan konstatera som du säger att det här inte fungerat och det här kommer ju att bli en process kring den här frågan. Rätt och fel, vem har gjort fel?
Är det SWECO som gjort fel men man kan ju knappast belasta kommunen för det.


Karl-Axel förklarade tidigare varför tärdukarna försvann. Det blev för tekniskt komplicerat och dyrt att bygga täta invallningar. Oavsett om man kallar
det för bantning eller inte gjordes vallkonstruktioen om av kostnadsskäl. Kenneth säger att det inte förts en diskussion i styrgruppen om vallkonstruktionen
Några ord senare säger han att de i styrgruppen fått höra från de här konsulterna hur de här dammarna ska fungera. Det är väl iofs en viss skillnad mellan
diskussion och information

Tja, eftersom kommunen är projektägare är det väl ganska naturligt att de är ytterst ansvariga för misstag i projektet. Enligt Kalix Kommuns
Policy och riktlinjer för projektverksamheten är det Kommunstyrelsen som är uppdragsgivare för kommunövergripande projekt. Kenneth är ju bara
vice ordförande i Kommunstyrelsen så det kanske är ordföranden Ellinor Södergren som är den ansvarige.

På en fråga av Reine om något gått galet svarade Karl-Axel

Vi kan väl säga så här. Det har inte gått som det var beskrivet och förväntats det kan vi hålla med om. Vi är medvetna om att det har läckt ut och
vi hade en förväntan om att det skulle tätas också

Vi för en dialog med entrepenören naturligtvis också i det här läget så vi är inte överens med entrepenören


Det framfördes också kritik mot att området där sten och andra muddermassor från grävningen ute vid Vålmen är tippade inte är utmärkta på sjökort.

En talare ifrågasatte om de som suttit och beslutat i projektet haft tillräcklig kompetens inom området. Kenneth Sandberg förklarade hur en
styrgrupp fungerar och jag håller med om att det är inte där kompetensen saknats. Den kompetensen skulle ha funnits hos de som utförde projektet.
Det känns lite märkligt att man i ett så stort hamnprojekt inte har med folk med erfarenhet av sjöfart. Med tanke på den långa tradition av sjöfart i Kalix
med många redare, skeppare och andra inte hittat någon som man tyckte skulle tillföra något till projektet. Sen finns det ju annan extern expertis som
inte gjort annat än designa hamnar och farleder.

Som väntat kom frågan om Norsk klippan upp på dagordningen. Kommunen beklagade att den fortfarande finns kvar och har begänsat sjöfarten
under hösten/vintern.

Lennar Vikström berättade att de provborrningar som är gjorde i vinter visar att det riktig hård Kalix pinnmo, blockig morän och berg. Det återstår ett
område på ca 2000 m2 att gräva ur. Arbetet beräknas ta 8 - 10 dagar. Det finns tillstånd att utföra gräv/sprängjobbet under maj och jobbet kommer att
utföras så fort det är möjligt. Allt beräknas vara klart den 15/6. Bättre sent än aldrig tycker väl de flesta. Muddermassorna ska enligt plan dumpas i
Sågverksviken. Det återstår dock att se vad den anmälan av projektet som är lämnat in till åklagare innebär. Jag antar att det i värsta fall innebär
ett stopp för fyllning i dammarna vilket vore en smärre katastrof. Sen får vi också, med tanke på de diskussioner projektet för med Boskalis, se om det
blir Boskalis eller någon annan som utför jobbet.

Det man också kan notera är att den som fick de största applåderna under kvällen var Bernt Sturk efter sitt slutanförande. Bernt har lagt ned mycket tid på projektet,
jobbat och lobbat fram de pengar som var nödvändiga så jag tycker han förtjänar en applåd. Jag tror inte Bernt sov gott natten efter han varit med om beslutet att
lägga ned sågkajen

Återgå till "Muddringsprojeket"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 3 och 0 gäster